Gå till huvudinnehållet

Allt om universell utformning

Universell utformning handlar om att utveckla digitala tjänster som fungerar för så många människor som möjligt – oavsett syn, hörsel, rörelseförmåga eller kognitiva förutsättningar. Det är både ett lagkrav, en kvalitetsindikator och en förutsättning för att nå hela din målgrupp.

Här förklarar vi vad universell utformning är, hur det fungerar i praktiken och varför det bör vara en självklar del av alla digitala utvecklingsprojekt.

Bilde

Vad är universell utformning?

Universell utformning (UU) innebär att digitala lösningar utformas så att de är tillgängliga och användbara för alla – även för personer med funktionsnedsättning. Det handlar inte om att skapa speciallösningar, utan om att bygga med mångfald i åtanke redan från början.

Ett bra exempel är en webbtjänst som fungerar lika bra med tangentbord som med mus. Det gör tjänsten tillgänglig för personer med nedsatt motorik, men också för avancerade användare som föredrar kortkommandon. Många av åtgärderna som görs för UU förbättrar alltså även upplevelsen för majoriteten.

  • Bilde
  • Handplocka IT-konsulter av högsta kvalitet hos Folq

    • 2 500 IT-konsulter
    • 1 000 utvecklare
    • 13 års arbetslivserfarenhet i snitt

Varför är universell utformning viktigt?

Främst för att det är lagstadgat. Digitala tjänster som riktar sig till allmänheten måste uppfylla kraven i diskrimineringslagen och följa WCAG 2.1-riktlinjerna på nivå AA. Detta gäller både offentliga och privata aktörer, och omfattar allt från webbplatser och appar till självbetjäningstjänster.

Men universell utformning handlar också om kvalitet. När du bygger för fler skapar du lösningar som är mer robusta, begripliga och flexibla. Du minskar risken för fel och behovet av specialanpassningar i efterhand.

Och inte minst: det är det rätta att göra. Digitala tjänster ska vara tillgängliga för alla – inte bara för dem som ser bra, hör bra och klickar snabbt.

Hur arbetar man med universell utformning i praktiken?

Universell utformning är inte en enskild aktivitet, utan en kontinuerlig insats genom hela utvecklingsprocessen – från idé och koncept till design, kodning och testning.

  • UX-designers kartlägger användarbehov, skapar tillgänglig informationsarkitektur och säkerställer att interaktionen är meningsfull – även för de som navigerar annorlunda.
  • UI-designers ser till att kontraster är tillräckliga, att textstorlekar fungerar, att fokusmarkeringar syns och att den visuella stilen inte skapar hinder.
  • Innehållsdesigners skriver tydligt och koncist, använder beskrivande länktexter och strukturerar innehållet så att det fungerar med och utan skärmläsare.
  • Frontend-utvecklare använder semantisk HTML, ser till att alla funktioner kan användas med tangentbord och möjliggör stöd för skärmläsare.
  • QA-resurser testar både manuellt och automatiskt och identifierar hinder med verktyg som Lighthouse, axe DevTools och skärmläsare som VoiceOver eller NVDA.
  • Produktledare förankrar universell utformning i projektmål, backlog och definitionen av “klar”.

Många principer liknar dem du känner igen från UX-design, men UU ställer ännu tydligare – särskilt tekniska – krav. Ett gott samarbete mellan rollerna är därför avgörande.

Vilka metoder och verktyg används inom universell utformning?

De flesta projekt i Sverige följer WCAG 2.1 – Web Content Accessibility Guidelines – som beskriver hur en lösning ska vara möjlig att uppfatta, hantera, förstå och vara robust för alla användare.

  • Designers använder ofta Figma-plugins som Stark eller Contrast för att kontrollera färgval och fokusordning. Många UI-designers arbetar i komponentbibliotek med inbyggt stöd för UU, vilket säkerställer konsistens och minskar risken för fel.
  • Utvecklare använder automatiserade testverktyg som axe, WAVE eller Lighthouse, men även manuella metoder som tangentbordsnavigation och skärmläsartestning. Här är det viktigt att kombinera verktyg med omdöme – UU handlar inte om att “ta sig igenom ett test”, utan om att bygga tillgängliga digitala produkter från början.

Universell utformning i produktteam

UU fungerar bäst när det inte ses som en specialistuppgift, utan som en gemensam praktik. I ett tvärfunktionellt team bör varje roll ta ansvar för hur de kan bidra:

  • Designers ser till att gränssnittet är begripligt, strukturerat och visuellt tillgängligt.
  • Utvecklare bygger lösningar som faktiskt fungerar med hjälpmedel och alternativa navigationssätt.
  • QA fångar upp avvikelser och dokumenterar dem i tid så att de kan rättas.
  • Produktledare håller koll på helheten och ser till att tillgänglighet inte prioriteras bort vid tidspress.

Om teamet redan arbetar med UX finns det många likheter i tänkesätt och process. Skillnaden är att universell utformning följer specifika krav – och får verkliga konsekvenser när det brister.

Vilken kompetens kan du hyra in via Folq?

I vårt nätverk finns skickliga konsulter som ser till att universell utformning inte blir en eftertanke – utan en integrerad del av leveransen.

Bland våra vassa IT-konsulter har vi:

  • UX-designers med erfarenhet av UU i både offentlig och privat sektor
  • UI-designers som kan ta fram komponentbibliotek och designsystem med inbyggd tillgänglighet
  • Frontendutvecklare som kodar enligt WCAG och säkerställer semantisk struktur, tangentbordsnavigering och skärmläsarstöd
  • QA-resurser och testare som identifierar brister och flaskhalsar i allt från formulär till skärmbilder

Allt detta kan du hyra in genom Folq – snabbt, överskådligt och utan onödigt byråkrati.

  • Bilde
  • Vill du få universell utformning på agendan?

    Våra skickliga designers, utvecklare och produktledare kan leverera i alla typer av IT-projekt som kräver kompetens inom universell utformning. De finns tillgängliga i flera storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.

    Vi hjälper både uppdragsgivare och konsulter att hitta varandra – snabbt och smidigt. Behöver du personer med stark UU-kompetens i ditt team? Vi matchar dig med riktigt vassa IT-proffs i ett nafs!